Matspjälkningen

Matspjälkningen 

Matspjälkingen börjar i munhålan när du börjar tugga. När du har tuggat maten och salivet har hjälpt till att göra så att den blir liten och så åker maten ner i matstrupen. I matstrupen kramas maten ner. Maten åker inte ner även om gravitationen vill att maten ska ner anledningen att maten inte bara ramlar ner är för att matstrupen är en muskel. Matstrupen bromsar och kramar ner maten. 

När maten kramas ner för matstrupen kommer maten till magsäcken. I magsäcken finns det en vätska som heter magsaft. magsaften gör maten ännu mindre. När man kräks så spyr man upp magsaft. Om det finns mycket maten tillverkar levern galla för att bryta ner det. Gallan skickas till maten när den är på väg ut från magsäcken. Den galla som blir över sparas i gallblåsan. 

När magsaften har gjort maten ännu mindre så kommer den till tolvfingertarmen. I tolvfingertarmen blandas maten med olika vätskor som spjälkar maten ännu mindre.

När tolvfingertarmen är klar med sitt jobb åker maten ner i tunntarmen. Tunntarmen är kroppens längsta organ. När maten är i tunntarmen blaskig vätska. När maten spjälkats till molekyler kan maten åka igenom tarmväggen ut i blodet.

När maten kommer från tunntarmen kommer maten till tjocktarmen. Tjocktarmen suger upp vattnet ur maten så att maten blir mer i fastform.

När maten är fast börjar den bli mer som avföring. Avföringen lagras i Ändtarmen tills du behöver gå på toa.

Den sista steget är i analöppningen där är utgången för avföringen.

Vi har en till tarm. Den tarmen heter Blindtarmen men den är inte särskilt användbar längre. För i tiden var Blindtarmen bra för att den hjälpte till med grövre mat.