Picasso

Picasso

Blodet i min kropp

Blodet

Inuti kroppen finns blodet. Blodet cirkulerar i kroppen. För att driva runt blodet så behövs det en pump. Den pumpen heter hjärtat.

Blodet transporteras i fina rör. Dessa rör heter blodkärl. De tunnaste och smalaste blodkärlen brukar vi kalla för kapillärer.

Visste du att i din kropp så finns det 10 000 mil blodkärl? Det är ungefär lika långt som två och ett halvt varv runt jorden vi ekvatorn!

Ungefär hälften av blodkärlen på bilden är artärer. Genom artärerna så pumpas blodet ut i kroppen.

Övriga blodkärl kallas för vener. Genom venerna så pumpas blodet tillbaka till hjärtat.

Blodet i din kropp når varenda levande cell. Blodets uppgift är att skicka näring och syre till alla kroppens celler. Cellerna avger samtidigt koldioxid och annat avfall som blodet tar med sig.

Blodet gör två turer i kroppen. När blodet pumpas från hjärtat till dina lungor så brukar man kalla att blodet gör det "lilla kretsloppet".

I lungorna hämtar blodet syre och avger koldioxid. Efter det så transporteras blodet tillbaka till hjärtat.

Nu är det dags för hjärtat att pumpa blodet för den andra gången. Det blodet som har fått syre ska nu transporteras till kroppen alla celler. Detta brukar kallas för "stora kretsloppet".

Visste du att ditt hjärta pumpar runt blodet i hela kroppen på bara 45 sekunder!

Vårat blod består av röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. De flyter i en genomskinlig vätska som kallas för plasma.

De röda blodkropparna innehåller ett färgämne som heter hemoglobin. Det är hemoglobinet som gör att blodet är rött. 

De röda blodkropparna transporterar syre och näring till kroppens celler. De för också med koldioxid och annat avfall från kroppens celler. 

De röda blodkropparna lever bara i fyra månader. Fast när dom dör har dom färdas 150 mil i din kropp!

De vita blodkropparna är kroppens poliser/livvakter. Deras uppgift är att angripa och "äta upp" alla bakterier, virus och andra främmande ämnen som kommer in i kroppen.

Blodplättarnas uppgift är att snabbt läka en såryta, så att inte allt för mycket blod rinner ut. Det brukar kallas att blodet levrar sig. Blodplättar kallas även för trombocyter.

Visste du att i en enda bloddroppe finns det 5 miljoner röda blodkroppar, 10 000 vita blodkroppar och 250 000 blodplättar.

Hjärtat

Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet i kroppen. Hjärtat består av muskler och är ungefär lika stor som en knuten hand. När hjärtat drar ihop sig eller slår pumpas blod ut i kroppen.

På en vuxen slår hjärtat ungefär 75 gånger per minut. På en tioåring slår hjärtat ca 90 gånger per minut. På ett spädbarn slår hjärtat ca 130 gånger per minut.

Hjärtat är en ihålig muskel som är uppdelad i fyra rum. De övre rummen kallas för vänster och höger förmak. De nedre rummen kallas för höger och vänster kammare.

De två rummen på den vänstra sidan av hjärtat pumpar ut blod till hela kroppen. De två högra rummen av hjärtat pumpar ut blod till lungorna för att hämta nytt syre.

Nervsystemet och hjärnan

Nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och alla nerverna. De sammarbetar och jobbar hela tiden med att skicka ut signaler mellan kroppen och hjärnan. Mellan hjärnan och kroppen så skickas det blixtsnabba signaler. Signalerna kan åka upp till 360 km/h. Signalerna är små elektriska impulser. Du har nerver i hela kroppen. När nerverna går fram och tillbaka från hjärnan går nerverna igenom ryggraden. I ryggraden skyddas nerverna med hjälp av våra kotor som sitter i ryggraden. Den delen av nervsystemet som sitter i ryggraden hetter ryggmärgen. I en nerv går signalerna bara åt ett håll. Några nerver leder signalerna från hjärnan in till ryggmärgen och några andra nerver åker från ryggmärgen ut till kroppen.

Ryggmärgen

I ryggmärgen sitter alla nerver som går mellan kroppen och hjärnan. Ryggmärgen är ungefär lika tjock som ett av dina fingrar. Mellan kotorna finns det öppningar för signalerna så att signalerna ska kunna åka från och till hjärnan. Nerverna som sitter i övre delen av ryggmärgen och dom som sitter i nacken går till armarna och nerverna i nedre delen av ryggmärgen går till benen.

Hjärnan

Det finns en stor hjärna, en liten hjärna. Den stora hjärnan är uppdelad i två halvor den vänstra halvan och den högra halvan. Nerverna från den vänstra halvan styr den högra halvan och den högre styr den västra. Mellan halvorna finns det nervtrådar. Nervtrådarna gör så att t.ex den högra halvan kan förstå vad den vänstra halvan gör.

I den stora hjärnan så finns allt du vet och dina känslor och minnen sparade. Det är stora hjärnan vi använder när vi tänker. Det är också den stora hjärnan som styr dina rörelser, dina tal och dina tankar. Det är även stora hjärnan vi använder när vi tittar, lyssnar, känner, smakar och luktar du använder alltså alla dina sinnen.

Lilla hjärnan kollar så att alla musklerna i kroppen jobbar rätt så att vi kan röra oss så som vi säger till hjärnan att göra. Lilla hjärnan hjälper också till med att hålla balansen. Det finns en liten sak som sitter under hjärnan i bakre delen av huvudet. Den saken kallas för hjärnstammen.  Hjärnstammen har kol på vår andning och puls. Hjärnstammen är viktig för att få fram viktiga meddelanden och signaler till hjärnan så att du vet och kommer ihåg. Det som inte är viktigt sorteras bort.

Hjärnan är väldigt viktig den kan bli skadad och den blir skyddad av skallbenet. Runt hjärnan finns en vätska som skyddar hjärnan och den dämpar stötar. Droger, alkohol är farligt och det skadar dina hjärnceller och den påverkar hjärnans arbete på ett negativt sätt.

Extra fakta om hjärnan

Hjärnan använder 25% av kroppens syre.

Man tror att hjärnan har ca 100 miljarder celler.

Pannloben

Längst fram på hjärnan sitter pannloben. Pannloben skyddas av pannbenet. I pannloben finns vårt centrum för vår personlighet det vill säga vilka gener du har fått i arv av dina föräldrar och allt du har lärt dig sedan du föddes. Det är dessa två saker som gör att inte alla människor är likadana.

Matspjälkningen

Matspjälkningen 

Matspjälkingen börjar i munhålan när du börjar tugga. När du har tuggat maten och salivet har hjälpt till att göra så att den blir liten och så åker maten ner i matstrupen. I matstrupen kramas maten ner. Maten åker inte ner även om gravitationen vill att maten ska ner anledningen att maten inte bara ramlar ner är för att matstrupen är en muskel. Matstrupen bromsar och kramar ner maten. 

När maten kramas ner för matstrupen kommer maten till magsäcken. I magsäcken finns det en vätska som heter magsaft. magsaften gör maten ännu mindre. När man kräks så spyr man upp magsaft. Om det finns mycket maten tillverkar levern galla för att bryta ner det. Gallan skickas till maten när den är på väg ut från magsäcken. Den galla som blir över sparas i gallblåsan. 

När magsaften har gjort maten ännu mindre så kommer den till tolvfingertarmen. I tolvfingertarmen blandas maten med olika vätskor som spjälkar maten ännu mindre.

När tolvfingertarmen är klar med sitt jobb åker maten ner i tunntarmen. Tunntarmen är kroppens längsta organ. När maten är i tunntarmen blaskig vätska. När maten spjälkats till molekyler kan maten åka igenom tarmväggen ut i blodet.

När maten kommer från tunntarmen kommer maten till tjocktarmen. Tjocktarmen suger upp vattnet ur maten så att maten blir mer i fastform.

När maten är fast börjar den bli mer som avföring. Avföringen lagras i Ändtarmen tills du behöver gå på toa.

Den sista steget är i analöppningen där är utgången för avföringen.

Vi har en till tarm. Den tarmen heter Blindtarmen men den är inte särskilt användbar längre. För i tiden var Blindtarmen bra för att den hjälpte till med grövre mat.

Fakta text om Anne Frank

Anne Frank

Anne Frank föddes år 1929. Anne Frank var judisk. Annes föräldrar hette Otto Frank och Edith Frank. Anne hade en storasyster som heter Margot.






När Anne var fyra år flyttade till Holland för att i Tyskland hade Nationalsocialistiska partiet tagit över. Deras ledare hette Adolf Hitler. Nationalsocialistiska partiet hatade judar och tyckte dom borde bli utrotade. Annes första sju år i Holland var bra hon hade många vänner. Men andra världskriget började och Holland blev invaderat och nazist skyddet försvann.

Anne var tvungen och byta skola för att judar och icke judar fick inte gå i samma skola. 1942 var alla judar över 6 år tvugna att ha på sig en gul stjärna på sina kläder denna stjärna kallades Davidsstjärnan. Judar hade på sig Davidsstjärnan för att man skulle kunna skilja judar och icke judar. Många judar blev skickade till koncentrationsläger.

Förföljelserna blev bara värre och värre. Anne Frank och hennes familj fick gömma sig. Dom gömde sig ovanför Ottos kontor i Amsterdam. Ovanför kontoret levde dom med fyra andra judar. Dom gömde sig där i 25 månader. Under den tiden skrev hon den kända Anne Franks dagbok.

Anne fick många presenter när hon var 13 år men den bästa presenten var en dagbok. Dagboken var klädd i rödrutigt tyg. Anne döpte dagboken till Kitty. I dagboken skrev hon om hur hemskt kriget var och om hur hon oroade sig om vad som skulle hända med familjen. Anne skrev också helt vanliga saker t.ex vad hon tyckte och vad hon drömde om.

 Det var inte lätt i gömstället man var tvungen att vakna kvart i sju, man fick inte tända ljusen och man fick inte gå ut. Det var tråckigt och fanns inte mycket att göra i gömstället det var därför hon skrev i sin dagbok. Anne och dom andra i huset blev förrådda och dom blev arresterade och dom alla skickades till olika koncentrationsläger. Nio månader efter Anne kom till koncentrationslägret dog hon av tyfus (tyfus är en sjukdom). månaden hon dog var i mars 1945. Annes pappa var den ända av dom som överlevde.

Skelettet/leder och muskler

Skelettet

Ett nyfött barn har ca 300 ben i kroppen där några av benen senare växer samman.

En vuxens människa består av ca 206 ben. Mäns skelettben är oftast längre än hos kvinnor.

När du är barn är ditt skelett inte så hårt och när du blir äldre så blir skelettbenen skörare. Det betyder att de blir blir mer omtåligare och det är lättare då att ben går av. Det längsta och tyngsta benen är lårbenen och de minsta hittar vi i örat och heter stigbygeln, hammaren, städet. Lårbenet är ca 1/4  av din kroppslängd. 

Skelettet har som uppgift att hålla oss stadiga. En del ben i skelettet skyddar mjuka organ i våran kropp. Kraniet skyddar hjärnan, ryggraden skyddar ryggmärgen och revbenen skyddar hjärtat och lungorna. Vi har 12 revben.

Skelettbenen är hårda. Runt det finns en känslig hinna, benhinna. I den finns både nerver och blodkärl. Inuti skelettbenet finns en mjuk massa som kallas benmärg. Där tillverkas bland annat blodkroppar.

Skulle ett skelettben gå av så kan det laga sig själv.
Skelettbenen ser olika ut och byggs upp hela tiden som du växer. Det blir hårt av kalk som finns i t.ex mjölk och ost.
Visste du att du oftast är en centimeter kortare på kvällen än på morgonen.

Leder

Där två eller flera skelettben möts har vi leder. Lederna gör så att benet hänger ihop. Om våra ben skulle vara ihopsatta utan leder så skulle vi inte kunna röra på oss. Vi skulle bli stela som pinnar.

Hur vi kan röra oss beror på hur lederna ser ut. Det vanligaste ledtypen är gångjärnsleden och den rörligaste kulleden.
Gångjärnsleder kan bara böjas och sträckas nästan som ett gångjärn på en dörr.

Din ryggrad består av många kotor som är staplade på varandra. Mellan dessa har vi disker. Det är mjuka broskskivor. Dessa disker fungerar som stötdämpare för din ryggrad. Tack vare dessa disker så kan du vrida dig, böja dig framåt och åt sidorna.

I våra knän som är de största lederna vi har finns också stötdämpare.  Där kallas de för minister.
För att dina knän ska bli ännu stadigare så har man extra ledband. De kallas för korsband.

I handen finns det många ben och leder. Varje finger har 3 leder utom tummen som har 2.
För att kunna se våra skelettdelar behövs röntgen. Då skickar man röntgenstrålar in i kroppen. De
Strålar som kommer ut på andra sidan hamnar på en film och blir mörka. Där strålarna stoppas upp av skelettbenet blir det ljusare och då kommer vi att kunna se den på kortet.
Den första röntgenbilden togs av Wilhelm Röntgen 1895.

Minoritetsspråket finska

Man pratar mest finska i Finland.
I Finland är finska det officiella språket men i Sverige är det ett minoritetsspråk.
Man brukar kalla svenskar som talar finska för sverigefinnar.
Man beräknar att det finns 200 000 - 250 000 sverigefinnar.
Sverigefinnarnas historia sträcker sig 1000 år. I Sverige så har man pratat finska i minst 800 år. Det finns mest sverigefinnar i den östra delen kring Stockholm och det finns också en del uppe i Norrbotten och så finns det lite finskar utspritt över Sverige.



Fram till 1990 talet fanns det ganska många kommuner som erbjö tvåspråkiga skolor som lärde ut på svenska och finska. Men runt 90 talet blev det bara mindre och mindre kommuner som erbjöd tvåspråkiga skolor.

2003 fanns det bara sex kommuner som erbjöd tvåspråkiga skolor men innan 90 talet fanns det ca 300 tvåspråkskolor.

Om man vill fråga om man kan få en bit vattenmelon på finska så låter det såhär.

Voinko saada palan vesimeloni .