Skelettet/leder och muskler

Skelettet

Ett nyfött barn har ca 300 ben i kroppen där några av benen senare växer samman.

En vuxens människa består av ca 206 ben. Mäns skelettben är oftast längre än hos kvinnor.

När du är barn är ditt skelett inte så hårt och när du blir äldre så blir skelettbenen skörare. Det betyder att de blir blir mer omtåligare och det är lättare då att ben går av. Det längsta och tyngsta benen är lårbenen och de minsta hittar vi i örat och heter stigbygeln, hammaren, städet. Lårbenet är ca 1/4  av din kroppslängd. 

Skelettet har som uppgift att hålla oss stadiga. En del ben i skelettet skyddar mjuka organ i våran kropp. Kraniet skyddar hjärnan, ryggraden skyddar ryggmärgen och revbenen skyddar hjärtat och lungorna. Vi har 12 revben.

Skelettbenen är hårda. Runt det finns en känslig hinna, benhinna. I den finns både nerver och blodkärl. Inuti skelettbenet finns en mjuk massa som kallas benmärg. Där tillverkas bland annat blodkroppar.

Skulle ett skelettben gå av så kan det laga sig själv.
Skelettbenen ser olika ut och byggs upp hela tiden som du växer. Det blir hårt av kalk som finns i t.ex mjölk och ost.
Visste du att du oftast är en centimeter kortare på kvällen än på morgonen.

Leder

Där två eller flera skelettben möts har vi leder. Lederna gör så att benet hänger ihop. Om våra ben skulle vara ihopsatta utan leder så skulle vi inte kunna röra på oss. Vi skulle bli stela som pinnar.

Hur vi kan röra oss beror på hur lederna ser ut. Det vanligaste ledtypen är gångjärnsleden och den rörligaste kulleden.
Gångjärnsleder kan bara böjas och sträckas nästan som ett gångjärn på en dörr.

Din ryggrad består av många kotor som är staplade på varandra. Mellan dessa har vi disker. Det är mjuka broskskivor. Dessa disker fungerar som stötdämpare för din ryggrad. Tack vare dessa disker så kan du vrida dig, böja dig framåt och åt sidorna.

I våra knän som är de största lederna vi har finns också stötdämpare.  Där kallas de för minister.
För att dina knän ska bli ännu stadigare så har man extra ledband. De kallas för korsband.

I handen finns det många ben och leder. Varje finger har 3 leder utom tummen som har 2.
För att kunna se våra skelettdelar behövs röntgen. Då skickar man röntgenstrålar in i kroppen. De
Strålar som kommer ut på andra sidan hamnar på en film och blir mörka. Där strålarna stoppas upp av skelettbenet blir det ljusare och då kommer vi att kunna se den på kortet.
Den första röntgenbilden togs av Wilhelm Röntgen 1895.

Minoritetsspråket finska

Man pratar mest finska i Finland.
I Finland är finska det officiella språket men i Sverige är det ett minoritetsspråk.
Man brukar kalla svenskar som talar finska för sverigefinnar.
Man beräknar att det finns 200 000 - 250 000 sverigefinnar.
Sverigefinnarnas historia sträcker sig 1000 år. I Sverige så har man pratat finska i minst 800 år. Det finns mest sverigefinnar i den östra delen kring Stockholm och det finns också en del uppe i Norrbotten och så finns det lite finskar utspritt över Sverige.



Fram till 1990 talet fanns det ganska många kommuner som erbjö tvåspråkiga skolor som lärde ut på svenska och finska. Men runt 90 talet blev det bara mindre och mindre kommuner som erbjöd tvåspråkiga skolor.

2003 fanns det bara sex kommuner som erbjöd tvåspråkiga skolor men innan 90 talet fanns det ca 300 tvåspråkskolor.

Om man vill fråga om man kan få en bit vattenmelon på finska så låter det såhär.

Voinko saada palan vesimeloni .